Gluntens moster [Gluntarne #11] [German translation]

GLUNTEN

Känner du min moster, fröken Hoppenrath,

hon, som bor på “Dragarbrunn” och håller mig med mat

ytterst respektabel, det är visst och sant,

men en riktig furia, betraktad såsom tant.

MAGISTERN

Åja, jag såg henne nyss.

GLUNTEN

Hon ser ju ut som en ryss?

MAGISTERN

Det vore synd att säga. Hon bär

tvärtom sina år med all heder.

Tänk sådan växt, sådant hull, sådan air,

och erkänn, att väl hon sig klä’r!

GLUNTEN

Ja, varje trå

från topp och till tå

sitter som vore den gjuten.

Växten är bra

och minen – åja!

Hullet förträffligt men – truten!

Bägge

Aj, aj, aj, aj, den truten!

GLUNTEN

Om ibland det händer, att jag borta är

och ej passar på den tiden, då hon spisa plär,

då, Gud sig förbarme, är jag riktigt såld,

och har goda skäl att önska mig för hin i våld.

MAGISTERN

Nå, men vad säger hon då?

GLUNTEN

Nog kan du det väl förstå.

MAGISTERN

Nej, kära du, nog lycklig jag är

att ej hava mostrar i staden;

och jag må tillstå, att, vore nå´n här,

visst vore hon mig till besvär.

GLUNTEN

Jo, ser du, så

hon börjar och då

påsätts moraliska minen:

“Sätt dig i vrån,

förlorade son,

du borde äta med – svinen.”

BÄGGE

Au, au, au, au, mit Schweinen!

GLUNTEN

Ack, det är förskräckligt att varenda dag

kriegt so grässlich grobe Worte, som jag får just jag,

och ej töras svara, utan tåla allt

och så till på köpet nästan ständigt äta palt.

MAGISTERN

Ja, det var strunt till traktat.

GLUNTEN

Man kan ju bli desperat?

MAGISTERN

Vore det jag, så svalt jag ihjäl,

men vanan är andra naturen.

En portion mat och två dito gräl . . .

Säg, är det nu skick eller skäl?

GLUNTEN

Vanan? Vad nu?

När klockan är sju,

tar jag ju lätt igen skadan;

och för min gom,

om fickan är tom

sörjer nog kritan och – svadan.

BÄGGE

Au, au, au, au, die Rede.

GLUNTEN

Värst är dock att höra: “Var var du i går?

Skall du ej tentera än? – Snart är du tretti år. –

Spela, rumla, sjunga, var natt ut i sta’n,

vart skall det ta’ vägen? Och se’n sova långt på da’n?”

MAGISTERN

Vad hon kan fråga fatalt!

GLUNTEN

Och vad jag svarar se’n skralt!

MAGISTERN

Nå det förstås; och oavsett prat,

visst ä’ vi en smula infama.

Du tål nog vid både gnat och traktat

hos självaste tant Hoppenrath.

GLUNTEN

Ja, kanske det.

Och det gör du med,

just du, din lyckliga ost där,

men likaväl

så våndas min själ.

bara jag tänker på – moster!

BÄGGE

Au, au, au, au, den moster.

https://www.youtube.com/watch?v=l2007zJBYE8

https://www.youtube.com/watch?v=9qsvZiJzC_I

• Artist:Gunnar Wennerberg
• Album:Gluntarne